Och den andra halvan!

I försök till en presentation..

Hum.. Jag heter Elin som ni alla nog listade ut. I år fyller jag 15 år men det är tyvärr några månader kvar..
Har väldigt dåligt självförtroende och självkänsla även om det inte alltid syns till de yttre. Har nog alltid haft det, men det blev väldigt mycket mer när jag blev sjuk i anorexin. Innan jag blev sjuk har jag alltid varit en väldigt glad och sprallig tjej som tyckte att livet var roligt.

Har haft ÄS sen 2006-2007 men det var inte förrän våran 2009 så bröt det ut på "riktigt". Hösten har jag alltså spenderat på sjukhus, nästan fem måndader. Men nu är jag hemma, rider, försöker leva och träffa endel vänner. Sen vet man ju inte när man blir såkallad fri(sk), vilket kan dröja flera år. Äter antidepressiva mediciner för att kunna skratta lite emellan åt och det fungerar riktigt bra!

Har prestationsångest och är en perfektionist så det skriker om det också. Kanske för att jag känner att jag inte kan leva upp till alla förväntningar jag har på mig. Att vara den "pluggiga" tjejen som alltid får bäst betyg, högst på prov eller är ett mattesnille. Har lätt till att fälla tårar vilket jag gör om jag känner att pressen blir för hård, om jag märker att jag inte gjort det perfekt. Allting jag gör måste bli perfekt, jag måste skriva snyggast i mattehäftet och blir det fult river jag ut sidorna direkt. Hade ett väldigt stort intresse för bild då jag gick profilinriktning på Eriksdalsskolan men efter ett tag började jag känna att bilderna inte blev så perfekta som jag ville. Har nu väldigt svårt att ta pennan i handen och rita då jag känner att ingenting blir så bra som jag vill.

Jag lever för mina vänner och för hästen. Det var nog dem som fick mig att inse att sjukhus kanske inte är det bästa trots allt. Har även två stycken kaniner, Appi och Coco.
Går halvtid i skolan och pluggar endel. Min vardag består väl av skola, vänner, fika och hästar.

Det var nog allt, så nu vet ni lite. Kommer skriva mer om anorexin och känslorna kring de allteftersom...