Jag vill inte se det mer
jag vill inte minnas
men även om jag blundar
så finns det alltid där
jag försöker skrika
men det kommer inga ord
det är bara rösterna i mitt huvud
som aldrig tystnar
och jag knyter mina händer
kniper ihop ögonen
höjer volymen på radion
men det försvinner aldrig
aldrig försvinner det
onsdag 10 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar